Det finns över 800 000 medicintekniska produkter på den svenska marknaden och över 500 företag som sysslar med medicinteknik i olika former. De flesta ganska små. Som jämförelse räknar man med cirka 200 läkemedels­företag i Sverige. Med andra ord, det är en snårig och komplex bransch. Hur kan vi då reda i detta och få ordning på införandet av medicinteknik i vården? Det var den frågan som 2019 väckte idén om att skapa ett medicintekniskt råd - MTP-rådet. Samma tankar fanns på läkemedelssidan. Där bildades NT-rådet, rådet för nya terapier, som ansvarar för ett så kallat ordnat införande av läkemedel.

MTP-rådet består av representanter från de sex sjukvårdsregionerna. Ledamöterna är en mix av läkare och medicintekniska ingenjörer inom vården samt hälsoekonom och medicinsk etiker. Ordförande heter Ulrica Fjärstedt och till vardags arbetar hon på Akademiska sjukhuset i Uppsala som verksamhetschef för medicinsk teknik och fysik.

På vilket sätt tycker du att MTP-rådet gör nytta för vården och patienterna?

– Det korta svaret är att MTP-rådet ska hjälpa regionerna att säkerställa att patienter får vård med medicinteknik av hög kvalitet och bidra till en kostnadseffektiv och jämlik vård i hela landet. Det här gör vi genom att komma med rekommendationer om produkter till regionerna.

Hur selekterar rådet produkter? Vilka produkter är det som blir föremål för en rekommendation?

– Vi har en beredningsgrupp som har till uppgift att göra ett första urval vilka produkter som kan komma ifråga för en rekommendation. De gör så kallad horisontspaning. Arbetet utförs i samarbete med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Nationella programområden (NPO) och företag.Det kan också vara så att regionerna ber om hjälp att vi ska utvärdera en produkt eller att vi får tips på annat sätt. Men det kan också vara vi i rådet som vill att en viss produktgrupp ska prioriteras att arbeta med.

Vad är det MTP-rådet kan göra som inte regionerna själva kan sköta?

– Ofta handlar det om produkter där det råder oklarheter. Det kan handla om hälsoekonomi, det vill säga om en produkt är kostnadseffektiv i förhållande till den nytta den gör för patienterna. Ibland kan den vetenskapliga evidensen vara otillräcklig. Det kan även finnas särskilda utmaningar för införande för regionerna. MTP-rådet låter göra en grundlig utvärdering, som oftast utförs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. De tittar både på vilka studier som finns, men framför allt gör de en hälsoekonomisk utvärdering. Det kan även bli aktuellt att ta fram andra typer av underlag kring till exempel IT-säkerhet, marknadsförutsättningar, kliniska förutsättningar, juridiska förutsättningar med mera. Sen gör MTP-rådet en bedömning som formuleras i en rekommendation. En rekommendation kan bestå i att regionerna kan eller bör använda en produkt eller att regionerna ska avstå eller avvakta användning.

Är det bara ny medicinteknik som MTP-rådet bedömer?

– Nej, det kan vara produkter som redan finns på marknaden, men där det råder oklarheter i regionerna om vilka produkter inom ett område som lämpar sig bäst för en viss behandling och produkter som bara använd i vissa regioner. Vi strävar ju efter att patienter ska få tillgång till den bästa tekniken oavsett var i landet man får vård. Plus att våra skattemedel också ska användas på ett effektivt sätt.

Hur ser MTP-rådet på AI inom medicinteknik? Kommer det att bli en utmaning för er?

– Ja, AI är komplext, men det är ett fokusområde inom MTP-rådet. AI måste kunna integreras med befintliga vårdsystem och använda standardiserad data, så det kommer att krävas mycket samarbete mellan företag, vårdgivare, myndigheter och patienter. Det finns också regulatoriska, juridiska och etiska frågor som behöver tas ställning till. Men AI-produkter som används i medicinskt syfte faller under samma regler som övriga medicintekniska produkter.